Elizabet

Idag är det den 25 december, vilket betyder att det är exakt en månad kvar till jul! Vädret är perfekt jul:igt, kallt är det, men kul:igt. Amerikanerna har chansen att fira Thanksgiving idag, så det är lite orättvist att inte jag får en fet kalkon idag. Det jag älskar med julen är att samlas med familjemedlemmar och äta så mycket gott. Jag har redan börjat planera vad jag ska baka, usch vad fet jag kommer att bli! Men men, rätt ska vara rätt, nu är det dags att lagra som tomten! ;)

Det är så trist med regn och slask, jag vill hellre ha snööö!! Jag pudrade mina choklad-apelsinmuffins med florsocker för att få se ett snöfall idag *hihi*. :)

Jam Jam! ;)

Jag fick inte njuta av min fredag, kom hem från praktiken helt utmattad och jag hade en läxa att göra. Så jag sitter och kollar på One Tree Hill, säsong 8, och jag är helt chockad att jag bara måste dela med mig. Se upp för del 6, där Laura Izibor sjunger "Can't be love"! Har ni hört en mer otrolig röst? Alltså, jag dör typ på samma sätt som första gången jag hörde Alicia Keys. Damn girl, säger jag bara, nu måste jag googla henne.

Trevlig helg! :)

Imorse när jag gick ut hemifrån vid 7:30 som en zombie, ut i kylan, fick jag syn på julgranar! :) Varje år, så länge som jag kan minnas, sätter de upp julgranar på vår terass. Nu glömde jag kolla upp att de var uppsatta när jag kom hem, men julkänslor får jag definitivt. Det ska bli mysigt att få vara med familjen i jul, och träffa släkten innan jag åker. Skulle jag vara antagen i USA under höstterminen då skulle jag nog inte åka. Det finns inget mysigare än att fira jul med nära och kära, och snö:igt ska det ju vara! Jag vet att det är kallt och det deprimerar folk. Men se det från den ljusa sidan - det är ju nu som man får lagra på. So fat up! ;)

Idag är det fars dag och då ville jag baka till min pappa. Det blev två efterrätter han tycker om; Apelsin-chokladkaka och munkar. Här nedan får ni receptet på de superenkla munkarna. (P.S. Jag la i lite för mycket mjöl och därför blev de inte sådär perfekt runda.)

Du behöver:
1 ägg
1 dl socker
1 dl mjölk
2 msk margarin
ca. 5 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver

olja
strösocker

Gör såhär:
Vispa ägg och socker poröst, och tillsätt sedan mjölken. Smält margarinet och rör ner det i smeten. Blanda i mjöl och bakpulver, sakta men säkert. Vänd ner degen på en mjölad arbetsbänk och arbeta i lite mer mjöl vid behov. Rulla degen till smala längder och skär dem i ca. 20 cm långa bitar. Forma dem till kransar.

Värm oljan i en stor kastrull eller djup panna. Lägg ner några kransar åt gången, och håll utkik för att de blir klara rätt snabbt! Låt de bli guldbruna, och lägg de sedan på hushållspapper. De bör rinna av, och sedan kan man vända dem i socker.

Nu har det gått ett år sedan jag startade denna blogg. Ibland har jag haft något kul att dela med mig, andra gånger inte så mycket. :) På sistone har det varit en massa bara-för-att inlägg för att jag inte hinner samla mina tankar längre. Jag åker till USA om två månader, och det är så mycket att förbereda innan dess. Har aldrig varit borta från min familj i över än en vecka, och nu ska man vara hemifrån i 5 månader. Läskigt värre! Men jag tror att det är ett bra tillfälle för mig att mogna som person. Dessutom ska det bli skit kul att vara i det landet jag brukade drömma om att bo i som liten, haha. Vi får väl se hur nöjd jag blir, ska se till att hålla er uppdaterade i alla fall!

...*pust*! Tentan i min förra kurs hade deadline i fredags, och min nya kurs startade idag. Nu under 6 veckor framåt har jag endast en ledig vardag, och jag har en MASSOR med pappersarbete att ordna. Efter de här veckorna måste jag börja kompensera för allt jag kommer att missa när jag pluggar utomlands nästa termin. Hur ska det här gå till? Jag vill inte klaga, för att det är ju trots allt jag själv som gjort detta val och jag vet ju att det är totally worth it. Men detta är inte bra för min hälsa - I welcome you back, magkatarr!

Jag vet att jag har varit frånvarande på bloggen, trots att jag skrivit att jag ska börja komma i gång igen, men men... Jag hoppas att jag kommer att vara mer intressant att läsa om under nästa termin, samt att jag får mer tid för att lämna några fotspår då och då. Pretty please Santa Claus, all I want is more time!! Tills detta helvete i Sverige är över får jag räkna med musiken att stillar mina smärtor. :)